Showing posts with label English. Show all posts
Showing posts with label English. Show all posts

Friday, June 21, 2019

Päivän tekstit

Sandıkta değerli taşlardan ya da eşyadan eser yoktu. Sadece koyu renkli deri ciltlerle kaplı kitaplar ve defterler vardı. Annem sandığa şöyle bir göz attıktan sonra mutfağa gitti. Deri kaplı kitaplardan birini açtım. Yatık harflerle P ve O yazıyordu, iksirlerin, aşk büyülerinin ve şifalı su tariflerinin yazılı olduğu sayfalar kalın sarı bir iple özensizce dikilmişti. Sanki ip yerine sayfaları birbirine tutturmak için kuru bağırsak kullanılmıştı. Kitabı ters çevirdiğimde, yazıların böyle de okunabildiğini fark ettim. Sayfalarda mumla çizilmiş değişik şekillerde resimler vardı: Düğümler, tırpanlar, bitki yapraklan, mezarlar, haçlar, kemirgenler ve anlaşılmayan kelimeler.
"Ne bunların hepsi böyle? Büyü mü?"
Başka bir cildi aldım elime. Bana daha yeniymış gibi geldi; bu da bir defterdi.
Yüz için salatalık suyu, cold cream. Altında da tarifler... Sandığın içinde kocaman, tuhaf bir kitap daha vardı. İnce deriden sayfalarında isimlerin alt alta yazılı olduğu bir soyağacı bulunuyordu. Her ismin yanına bilmece gibi, bazı işaretler konulmuş. İsimlerin bazıları Yunanca yazılmış. Ne çeşit bir nanca bu böyle? Bir de her ismin yanında bir yıldızla beraber güneş ve üç gezegen vardı; belli bir tarihi simgeliyormuş gibi. Kim yılları yıldızlarla sayar ki? Altın rengi yaldızla yazılmış bazı isimler parlıyordu. Çıkıyor mu diye denemek için yaldızları tırnağımla kazıdım. Bu soyağacı nerede bitiyor diye diğer sayfalara baktım. Yazılmayı beklermişçesine bomboştu sayfalar. Listenin sondan altıncı sırasında izmirli Katına yazıyordu. İsminin yanındaki sembol, iki çizgi arasında sanki köşeleri eksik bir yıldız gibi duran "x"ti. Kitapların hepsi çok ağırdı. Bunları İzmir'den nasıl getirmişti teyzem? Birden Egina Adası'ndaki eski evi dolduran yemek takımını, yatakları, altın işlemeli bibloları, gümüşleri, tabloları, büfeyi, yemek masasını, ağır ve büyük mobilyaları düşündüm. Her şeyi oradan getirmişti. Peşkirlerinden el işi masa örtülerine, Doğu işi halılarından gece lambasına kadar hepsini İzmir'den getirmişti. Ama nasıl?


En la caja no había ni rastro de piedras preciosas u otros objetos devalor. Sólo libretas y libros, atados con una piel oscura. Mamá echó unvistazo y se fue a la cocina. Me quedé hojeándolos. En uno ponía «ERRE»en cursiva. «Imprecaciones, Amores, Agua.» Tenía las hojas amarillentas,duras y desiguales, cosidas con hilo. Esto no parece hilo, parece una tripaseca. Le di la vuelta. También se podía leer. Dentro, las páginas teníanformas de imágenes extrañas, dibujadas a mano. Nudos, hoces,encrucijadas, tumbas, roedores, palabras incomprensibles.
—¿Qué es todo esto? ¿Magia?
Cogí otro. Este parece más nuevo, es una libreta. «Agua de pepino parala cara. Cold Cream.» Y debajo, las recetas... Otro libro más, igual de extraño que el anterior. Enorme. Ese se cerraba con una cerradura dehierro. Lo llevé como pude hasta la mesa. ¿Qué demonios hay aquí dentro? ¿Piedras? Había nombres. Una lista interminable de nombresordenados genealógicamente. Las páginas eran de cuero. Al lado de cadanombre había un símbolo y algo escrito. Un rompecabezas. ¡Mira, estosestán en griego! ¿Pero qué clase de griego es este? Al lado de cadanombre había también unos astros. Dos soles, tres planetas. En elsiguiente, dos soles, una luna menguante, tres planetas. Como si fueranfechas. ¿Quién cuenta los años con astros? Algunos nombres de la listabrillaban, estaban escritos en oro. Rasqué con la uña para ver si salía.¿Dónde termina esto? Fui a las hojas del final. Las últimas páginas estabanen blanco, como si estuvieran esperando a que alguien las llenara. En lasexta línea empezando por el final, decía: «Catina Ismirin». El símbolo deal lado eran dos líneas dentro de una equis, como si fuera un astroinacabado al que le faltaran las puntas.
Los libros pesaban mucho. ¿Cómo hizo para cargar con todos ellosdesde Esmirna? De repente me paré a pensar en la vajilla, las camas conlos corazones de angelitos dorados, los objetos de plata, los cuadros, losaparadores, las mesas de comedor; pensé en el gran volumen deexistencias de la vieja casa de Egina. Se lo había traído todo de allí.Incluso toallas, manteles bordados, alfombras orientales, lámparas demesa... ¿Cómo lo había hecho?

κανενα ιχνοσ απο πετραδια η αλλα πολυτιμα δεν υπηρχε στο κουτι. Μονο τετραδια και βιβλια, χοντροδεμενα με σκουρο δερμα. Η μαμα εριξε μια ματια και πηγε στην κουζινα. Τα ξεφυλλισα. ΠΩ εγραφε με πλαγια γραμματα ενα. Αππιμανιεσ, Ερωτεσ, Νερα. Τα φυλλα του ηταν κιτρινα, σκληρα και ακανονιστα, ραμμενα με νημα. Σα να μην ειναι νημα αυτο. Σαν ξερο αντερο μοιαζει. Το γυρισα αναποδα. Διαβαζεσ κι απο κει. Μεσα οι σελιδεσ ειχαν σχηματα απο περιεργεσ εικονεσ, ζωγραφισμενεσ με το χερι. Κομποι, δρεπανια, φυλλα απο βοτανα, σταυροδρομια, ταφοι, τρωκτικα, λογια ακαταλαβιστικα.
"Τι ειναι ολα αυτα; Μαγια;"
'Εοθασα αλλο. Σα νεοτερο μου φαινεται αυτο, κι ειναι τετραδιο. Αγγουρονερον για το προσωπον. Κολδ Κριμ. Κι αποκατω οι συνταγεσ... Κι αλλο περιεργο βιβλιο. Τεραστιο. Αυτο εκλεινε με σιδερενια κλειδαρια. Το κουβαλησα με κοπο στο τραπεζι. Τι διαοο! Πετρεσ εχει μεσα; Ειχε ονοματα. Ονοματα σε κατεβατο και γενεαλογικα. Οι σελιδεσ του ιταν απο πετσι. Διπλα σε καφε ονομα ειχε ενα συμβολο και εγραφε διαφορα. Φριφοι. Να, αυτα εδω ειναι στα ελλγνικα! Τι ειδουσ ελληνικα ειναι αυτα; Διπλα σε καφε ονομα ειχε και κατι αστρα. Δυο ηλιοι, τρεισ πλανητεσ. Το αμεσωσ επομενο δυο μλιοι, μια ζαση, τρεισ πλανητεσ. Σαν ημερομηνιεσ. Ποιοσ μετραει με αστρα τα χρονια; Μερικα ονοματα μεσα στισ σειρεσ ελαμπαν γραμμενα με χρυσο.
'Ετριψα με το νυχι μου να δω αν ξυνεται. Που τελειωνει αυτο; Γυρισα στα πισω φυλλα. Οι τελεθταιεσ σελιδεσ ηταν αγραφεσ σα να περιμεναν να συμπληπωθουν. 'Εξι σειρεσ απο το τελοσ εγραφε: Katina ismirin. Το συμβολο διπλα ηταν δθο γραμμεσ μεσα δε ενα "χι", σαν ενα ατελεσ αστρο που του λειπουν οι γωνιεσ.
Το καθε βιβλιο ηταν βαρυ. Πωσ τα κουβαληοε απο τη Σμυρνη; Ξαφνικα αναλογιστικα και τα σερβιτσια, τα κρεβατια με τισ χρυσεσ αγγελουδενιεσ καρδιεσ, τα ασημικα, τουσ πινακεσ, τα μπουφε, τισ τραπεζαριεσ, τιν ογκωδη πραματεια στο παλιο σπιτι τησ Αιγινασ. 'Ολα τα 'φερε απο κει. Ακομη και πεσκιρια, τραπεζομαντιλα κεντητα με κοφτο, ανατολιτικα χαλια, πορτατιφ... Πωσ;


In der Truhe fand sich keine Spur von Edelsteinen oder anderen Wertgegenständen. Nur Hefte und Bücher, gebunden in festes, dunkles Leder. Meine Mutter warf einen kurzen Blick darauf und ging dann in die Küche. Ich begann zu blättern. Auf einem der Bände stand in geschwungener Schrift der griechische Buchstabe Rho. Darunter: Verwünschungen, Liebe, Wasser. Die Blätter waren vergilbt, rau und faserig, zusammengeheftet mit einem Faden, der dick war wie eine Darmsaite. Ich drehte den Band um. Auch die auf dem Kopf stehenden Seiten konnte man lesen, sie enthielten seltsame, handgemalte Abbildungen: Knoten, Sicheln, Blätter und Kräuter, Kreuzwege, Gräber, irgendwelche Nagetiere, unverständliche Worte.
"Was ist das? Zaubersprüche?"
Ich griff nach einem andered Bändchen. Dies schien ei Heft jüngeren Datums zu sein. Gurkenwasser fürs Gesicht. Coldcream. Darunter die Rezepturen... Und noch so ein bizarres Buch. Riesengross. Mit einem Metallschloss. Mühsam wuchtete ich es auf den Tisch. Waren da Ziegelsteine drin? Nein, bloss Namen. Eine ununterbrochene Folge von Namen und Stammbäumen. Die Seiten waren aus Pergament. Neben jedem Namen standen ein Symbol und ein Kommentar. Rätselhaft. Daneben waren Himmelskörper abgebildet, zwei Sonnen, eine Mondsichel, drei Planeten. So etwas wie Stichtage. Wer zählt mit Sternen die Jahre? In einigen Seilen schimmerten die Namen in goldenen Lettern. Mit dem nagel kratzte ich daran, um zu sehen, ob die Farbe abging. Wo war das Heft zu Ende? Ich bätterte bis zu den letzten Seiten. Sie waren leer, als warteten sie auf eine Fortsetzung. Sechs Zeilen vor dem Ende stand: Izmirli Katina. Das Symbol daneben bestand aud den zwei Linien des Buchstabens Chi - X - und sah aus wie ein unvollendeter Stern. Jedes einzelne Buch war für sich schon schwer. Wie hatte sie die nur alle aus Smyrna hierhergeschafft? Plötzlich fielen mir auch das Geschirr, die Betten mit den goldenen Engeln und Herzen ein, das Silberzeug, die Gemälde, die Anrichten, die Essgruppe, das umfangreiche Inventar, das jetzt in dem alten Haus auf Ägina stand. Alles hatte sie von dort mitgebracht. Sogar die Handtücher, die Tischdecken mit Ajourstickerei, Orietteppiche, Stehlampen... Wie bloss?


There were no jewels or other valuables in the chest, just books bound in dark leather. My mom took a look at the chest and went to the kitchen.
I opened one of the book and leafed through it. On the cover was written with slanted letters "ΠΩ; Curses, love spells, water". The pages were yellow, hard and uneven, stitched together with a thick thread that looked like gut string. When I turned the book over, I realized one could read it upside down, too. There were strange, handpainted images in it; knots, sickles, leaves and flowers, tombs, crossroads, rodents, incomprehensible words.
"What is this? Magic?"
I picked up another book. This one looked newer. It was a notebook. "Cucumber water for the fae. Cold Cream".
Under the recipe book there was yet another book in the chest. Just as strange as the first one. This one was huge and had iron locks. I lifted it to the table with difficulty. What on earth was in there? Bricks?
No, just names. An endless list of names and genealogy. The pages were parchment. Each name had symbols and something written, like riddles. I frowned, then I realized it was Greek, but what kind of Greek? Next to the names there were stars and suns drawn. Next to one two suns and three planets. The next name had two suns, a waning moon and three planets. It looked like a date. But who counts the years with stars? Some names were written in gold. I scraped the gilt a little to see if it came off. I scrambled to see where the list ends. The last pages were blank, as if waiting for someone to fill them.
Sixth name from the end was Katina Ismirin. The symbol next to it was an X, the letter Chi. It looked like an unfinished star.
The books were all very heavy. How did my aunt bring them from Smyrna? Suddenly I thought of the dishes, the beds with gilded engravings, silverware, paintings, buffets, dining tables, all the heavy furniture that filled the old house on Aegina. She brought it all from there. She brought everything from Smyrna, the towels, embroidered tablecloths, oriental rugs, lamps... How had she done that?

Kirstussa ei ollut jalokiviä eikä muutakaan arvokasta, vain kirjoja, sidottu tummaan nahkaan. Äiti katsoi kirstuun ja meni keittiöön.
Otin kirjan ja selasin sitä. Kanteen oli kirjoitettu "ΠΩ; kirouksia, rakkausloitsuja, taikajuomia". Sivut olivat kellastuneet, kovaa ja karheaa paperia, ja kirja oli ommeltu kokoon paksulla nyörillä joka näytti enemmän suolilta kuin langalta. Kun käänsin kirjan ympäri, huomasin että sitä pystyi lukemaan ylösalaisin. Kirjassa oli kummia piirroksia; solmuja, sirppejä, lehtiä ja yrttejä, hautoja, tienristeyksiä, rottia ja tuntemattomia sanoja.
"Mitä ihmettä tämä on? Noituutta?"
Otin toisen kirjan. Tämä näytti uudemmalta. Se oli muistikirja. "Kurkkuvettä kasvoille. Cold Cream."
Reseptivihkon alla oli toinen kirja, aivan yhtä outo kuin ensimmäinenkin. Tämä oli suunnaton ja siinä oli rautainen lukko. Vaivalla nostin sen pöydälle. Mitä sen kansien välissä oli, kiviä? Ei, vain nimiä. Oli kuin sukukirja. Sivut olivat pergamenttia. Jokaisen nimen perässä oli symboleita ja kummaa kirjoitusta, kuin koodausta. Yritin tulkata tekstiä ja tajusin että se oli kreikkaa, mutta mitä kreikkaa? Symbolit olivat taivaankappaleita. Yhden nimen perässä oli kaksi aurinkoa ja kolme tähteä. Toisen nimen perässä oli kaksi aurinkoa, kuu ja kolme tähteä. Se vaikutti olevan päivämäärä, mutta kuka laskee vuosia tähdillä? Jotkut nimistä oli kirjoitettu kullalla. Raaputin vähän kultausta josko se lähtisi irti. Selasin kirjan loppuun nähdäkseni missä nimilista päättyi. Viimeiset sivut olivat tyhjiä, kuin odottaen että joku täyttäisi ne. Kuudes nimi lopusta oli Katina Ismirin. Sen nimen vieressä oli vain X, kreikan kirjain Chi. Se näytti tähdeltä jota ei ollut piirretty valmiiksi.
Kaikki kirjat olivat painavia. Mitenkä tätini toi ne Smyrnasta? Äkkiä tuli mieleeni posliini ja pöytähopeat, kullatut, kaiverretut sängyt, maalaukset, senkki ja ruokapöytä, ja kaikki muut painavat huonekalut jotka täyttivät vanhan talon Aeginassa. Hän toi sen kaiken tänne Smirnasta. Ja pyyheliinat, pöytäliinat, itämaiset mator, lamput... miten hän pystyi siihen?

Let's parse a little

Altında da tarifler... Sandığın içinde kocaman, tuhaf bir kitap daha vardı.

altında - under
da  - as well, too, also
tarifler - recipes (definite plural - recepterna)
sandığın  - the crate, chest (genitive, the nominative is sandık)
içinde  - in, within, inside (in its inside)
kocaman - huge
tuhaf - strange, curious, unusual, precious
bir - one
kitap - book
daha - more, still, yet, in addition

vardı - it had 

vardı is not a verb, it is an adjective. Now, adjectives can come before or after nouns. if it's before it's "beautiful girl", if after it's "the girl is beautiful". Adjective after the noun becomes a statement. "var" means kind of "existing, present". So "kitap var" "the book is, exists, is present, there is a book". "kitap vardı" - "there was a book". 
So, kocaman, tuhaf, bir are adjectives the describe the book, daha and vardı are adjectives that describe the state of the book. (Though daha isn't an adjective, it's an adverb, that expresses there's more to it - like... er... books were more existing, existinger... uh... the state of there being books in the chest is bigger, morer :-D)

Y debajo, las recetas... Otro libro más, igual de extraño que el anterior.
and under, the recipes... other book more, same of strange that the previous

y - and
debajo - under, below (de bajo - bajo - low)
las - the
recetas - recipes
otro - other
libro - book
más - more
igual - same
de - of
extraño - strange, surprising, bizarre
que - that
el - the
anterior - previous

Darunter die Rezepturen... Und noch so ein bizarres Buch

darunter - underneath, below it (dar-unter, dar-über
die - the
Rezepturen - recipes (die Rezeptur)
und - and
noch - still, yet, more
so - so

noch so - another
ein - one, a
bizarres - bizarre (bizarr)
Buch - book (das Buch)


Reseptien alla oli toinen kummallinen kirja

reseptien - recipes (resepti - accusative pl.)
alla - under (postposition in Finnish)
oli - was (olla - to be, 3.sg imperfect)
toinen - another, second
kummallinen - odd, weird, strange
kirja - book

Κι αποκατω οι συνταγεσ... Κι αλλο περιεργο βιβλιο.
and under the recipes - and another curious book.

κι, και  - and
αποκατω - under, below, underneath (από - from, at, by, since, with, out of +‎ κάτω - below )
οι - the pl. (ο)
συνταγεσ - recipes (συνταγή)
άλλο - else, another (nominative, accusative and vocative singular neuter form of άλλος)

κι άλλο - more
περιεργο - curious, strange, peculiar (neuter of περίεργος)
βιβλιο - book 


Some notes about pronunciation
1) συνταγεσ - the last s is very soft, almost voiceless - sintayöss
2) περιεργο - peri-ervo, not ergo
3) βιβλιο - vivlio, not biblio




Έχω πρόβλημα μεγάλο
Δεν μου φτάνεις, θέλω κι άλλο
Έχω πρόβλημα, σου λέω
Μόνη κάθομαι και κλαίω

Κι όταν λείπεις, όταν λείπεις
Νιώθω πως μ' εγκαταλείπεις
Κι όταν φεύγεις, όταν φεύγεις
Νιώθω ότι μ' αποφεύγεις
Νιώθω ότι μ' αποφεύγεις
Tι να κάνω πες μου, σε παρακαλώ

Έχω πρόβλημα μεγάλο
Δεν μου φτάνεις, θέλω κι άλλο

Σ' έχω ανάγκη, πίστεψέ με
Tο εννοώ, δεν υπερβάλλω
Και όσο πιο πολύ σε έχω
Tόσο θέλω να 'χω κι άλλο
Kι άλλο, κι άλλο

Το μόνο που ζητάω απ' τη ζωή μου πλέον
Είναι να έχω εσένα λιγάκι επιπλέον
Το μόνο που ζητάω την προσευχή όταν κάνω
Είναι να έχω εσένα λιγάκι παραπάνω

Κι όταν λείπεις, όταν λείπεις
Νιώθω πως μ' εγκαταλείπεις
Κι όταν φεύγεις, όταν φεύγεις
Νιώθω ότι μ' αποφεύγεις
Νιώθω ότι μ' αποφεύγεις
Tι να κάνω πες μου, σε παρακαλώ

Έχω πρόβλημα μεγάλο
Δεν μου φτάνεις, θέλω κι άλλο
Έχω πρόβλημα, σου λέω
Μόνη κάθομαι και κλαίω

Το μόνο που ζητάω την προσευχή όταν κάνω
Είναι να έχω εσένα λιγάκι παραπάνω
Το μόνο που ζητάω απ' τη ζωή μου πλέον
Είναι να έχω εσένα λιγάκι επιπλέον
Το μόνο που ζητάω την προσευχή όταν κάνω
Είναι να έχω εσένα λιγάκι παραπάνω

Κι όταν λείπεις, όταν λείπεις
Νιώθω πως μ' εγκαταλείπεις
Κι όταν φεύγεις, όταν φεύγεις
Νιώθω ότι μ' αποφεύγεις
Νιώθω ότι μ' αποφεύγεις
Tι να κάνω πες μου, σε παρακαλώ

Έχω πρόβλημα μεγάλο
Δεν μου φτάνεις, θέλω κι άλλο

Saturday, June 15, 2019

Episode 2

"Bana iyilik yap da kendi evinle ilgilen! Benim eşyama da karışma; onları istiyorum."
Örümcek ağlarının arasından altı delik bir leğen çıktı.
"Bunu neden saklıyorsun?"
"O dedenin lazımlığı."
"Dedem öleli yirmi yıl oluyor anne!" Daha diplere doğru ilerledim. "Bulamıyorum."
"Bulursun. Oraya, içeriye koymuştum. Sol tarafa bak."
"Nasıl bir şey olduğunu hatırlıyor musun?"
"Bildiğin sandık işte."
Görünürde sandık falan yoktu.
"Yoksa burada gizli bir depo daha mı var? Kesin vardır!"
"Ben ölünce istediğini yapar, hepsini atıp kurtulursun. Ama yaşadığım sürece olmaz."
"Ama sen ölmezsin ki anne. Bu eski püskü şeylerin bekçiliğini yapmak için hortlarsın. İşte gördüm. Burada, arkada!"


—¡Haz el favor, María! En tu casa haz lo que quieras, pero no te metasen mis cosas. ¡Lo quiero guardar y punto!
Entre las arañas apareció una palangana con el fondo roto.
—¿Esto también lo quieres?
La moví para captar su atención y luego, como no contestaba, la tiré enun rincón del pasillo.
—¿Esto qué es?
—La cuña del abuelo.
—Pero si el abuelo murió hace veinte años, mamá. —Me metí másadentro—. ¡No lo encuentro!
—Que sí, lo metí ahí dentro. Mira más a la izquierda.
—¿Te acuerdas de cómo era?
—Un baúl pequeño.
Allí no había ningún baúl pequeño.
—¿No será que tienes otro almacén escondido ahí dentro? Seguro quesí.
—Cuando me muera haz lo que quieras, deshazte de todo. Pero nomientras yo viva.
—¡Si tú no te vas a morir, mamá! ¡Te convertirás en un vampiro parapoder guardar todos esos trastos! ¡Míralo! ¡Ahí está! Ahí detrás.

"Να μου κανεισ τι χαρη, Μαρια! Κουμαντο στο νοικοκυριο σου. Μην πειραξεισ τα δικα μου πραγματα. Τα φελο."
από τις αραχνεσ βγηκε μια λεκανη με σκισμενο πατο.
"Κι αυτη τη φελεισ"
Τησ την κουνμσα επιδεικτικα, και μετα, σα δεν απαντουδε, τησ εδωσα μια για την ακρη του διαδπομου.
"τουτο τι ειναι"
"Η παπια του παππου"
"Ο παππουσ εχει πεθανει εδω και εικοσι χρονια, μαμα", Χώθηκα πιο μεσα. "Δεν το Βρισκω!"
"Φα το βρεισ. Εκει μεσα το 'χω βαλει. Κοιτα πιο αριστερα".
"Θυμασαι πως ηταν"
"Μπαουλακι"
Μπαουλακι δεν υπηρχε.
"Μπασ κι εχεισ και αλλη αποθηκη εδω μεσα, κρυφη; ζιγουρα τα 'χεισ"
"Οταν πεθανω, κανε ο, τι θεσ. Ξεφορτώσου τα ολα 'Οχι οδο ζω"
"Αμ δεν προκειται να πεθανεισ, μαμα!
Θα βρικολακιασεισ, για να φυλασ, ολη αυτη την παλιαζουπια! Να το! Το βλετω! Δω πισω!"


"Tu mir bitten den Gefallen, Maria! Kümmere dich um deinen eigenen Haushalt. Lass meine Sachen in Ruhe. Die brauche ich noch!"
Unter den Spinnweben kam eine Waschschüssel mit gesprungenem Boten zutage.
"Wozu brauchst du die?"
Ich wedelte mit der Schüssel und schubste sie, als keine Antwort kam, über den Boden ans Ende des Flurs.
"Was ist das denn?"
"Opas Urinflasche."
"Opa ist seit zwanzig Jahren tot!" Ich kroch noch ein Stück weiter hinein. "Ich kann nichts finden!"
"Doch, ich habe es dort heineingetan. Schau mal weiter nach links."
"Weisst du noch, was es war?"
"Eine kleine Truhe."
Hier wa weit und breit keine kleine Truhe.
"Gibt's hier drin vielleicht noch eine Geheimkammer? Wie ich dich kenne, ganz bestimmt!"
"Wenn ich tot bin, kannst du hier schalten und walten, wie du willst. Dann kannst du alles wegwerfen. Aber night, solange ich lebe."
"Aber Mama, du und sterben! Wie Graf Dracula wirst du über diesen ganzen Trödel wachen! Ha, da ist sie! Ich seh sie! Da hinten."


örümcek - örümcek ağları
la araña - telarañas
αράχνη - ιστούς αράχνης
die Spinne - Spinnweben
spider - spiderweb, cobweb
spindel - spindelväv
hämähäkki - hämähäkinverkko


"Bulamıyorum."
¡No lo encuentro!
"Δεν το Βρισκω!"
"Ich kann nichts finden!"
"I can't find it!"
"Jag kan inte hitta det!"
"En löydä sitä!"

"Do me a favor, Maria. In your house you do what you want, but don't touch my things. I want to keep them, and that's it.
From the cobwebs came a bowl with broken bottom
"And this thing?"
I shook the bowl, and when she didn't answer, I shoved it across the floor to the end of the hall.
"What is that?"
"It's grandfather bedpan"
"Grandfather has been dead for twenty years, Mom," I got deeper in. "I can not find it!"
"You find it, I put it in there. Look more to the left."
"You remember what it was?"
"A small chest"
There was no chests in sight.
"Do you have another secret storage here where you have more stuff? I'm sure you do..."
"When I die, do what you want. Get rid of everything. But not as long as I live!"
"You are not going to die, Mom! You will become a vampire, to watch over all this junk! Oh, there it is! I see it! Back there!"

Finnish:
"Tee minulle palvelus, Maria. Omassa kodissasi voit tehdä kuten haluat, mutta älä koske minun tavaroihini. Minä haluan pitää ne, ja sillä siisti."
Hämähäkin verkoista tuli esille rikkinäinen lasikulho.
"Ja tämä?"
Ravistin kulhoa, ja kun en saanut vastausta, heitin sen nurkkaan.
"Mikä se edes on?"
"Isoisän virtsapullo."
"Mutta isoisähän on ollut kuollut jo 20 vuotta, äiti!" Kaivoin syvemmälle. "En löydä!"
"Kyllä löydät, laitoin sen sinne. Enemmän vasemmalle!"
"Muistatko mikä se oli?"
"Pieni kirstu".
Näkyvissä ei ollut minkäänlaisia kirstuja.
"Onko sinulla salainen varasto täällä jossakin? Sinut tuntien on varmaan..."
"Kun kuolen, niin voit tehdä mitä haluat. Heitä kaikki menemään. Mutta et niin kauan kuin elän!"
"Et sinä kuole, äiti! Sinusta tulee vampyyri ja jatkat tavaroidesi vartioimista. Tuolla se on! Näen sen! Tuolla takana!"

Swedish:
"Gör mig en tjänst, Maria. I ditt eget hem kan du göra som du vill, men rör inte vid mina saker. Jag vill behålla dem och därmed basta."
Bland spindelväven kom det fram en glasskål som var sönder.
"Och det här med?"
Jag skakade på den, men när jag inte fick något svar, kastade jag den i hörnet.
"Vad är det?"
"Farfars urinflaska."
"Men farfar har varit död i tjugo år, mamma!" Jag gick djupare in. "Jag kan inte hitta det!"
"Ja, det gör du. Jag lade den dit. Titta mer på vänster."
"Kommer du ihåg vad det var?"
"En liten kista."
Det fanns inga kistor.
"Har du ett hemligt förråd här någonstans, med mer saker? Helt säkert."
"När jag dör kan du göra som du vill. Kasta allt bara. Men inte så länge jag lever!"
"Du kommer inte att dö, mamma. Du blir en vampyr och fortsätter att vakta över alla saker. Där är den! Jag ser den! Där bak!"